Så fungerar tarmen, forts (Tarmhälsa och övervikt, del 2)
Tarmen påverkar hur vi mår, hur trötta eller pigga vi är och vad vi väger. Att exempelvis övervikt skulle kunna ha med en läckande tarm att göra är kontroversiellt, men mycket intressant att undersöka. Vi kommer också in på rotationsdieter, uteslutningsdieter och allergi typ 3 samt Crohns, IBD och IBS i denna följetong av inlägg. Detta är den andra delen och fortsätter att förklarar hur tarmen och dess immunförsvar fungerar.
Slem och proteiner skyddar tarmen
Tarmen befinner sig normalt sett i ett tillstånd av balanserad inflammation. Här finns aktiva immunceller som skyddar tarmslemhinnan och dess celler utan att förstöra den. Utanpå slemhinnan ligger dessutom ett lager av slem, som består av peptider och kolhydrater. En kontinuerlig frisättning av enzymer och andra ämnen som skyddar mot mikroorganismer, samt en rad olika blodproteiner och lektiner ingår i detta så kallade passiva immunsystem. Även speciella immunförsvarsceller som kan oskadliggöra mikroorganismer tillhör detta system.
Tolerans mot livsmedel skyddar mot allergier och överkänslighet
Det vi äter och dricker är per definition kroppsfrämmande, icke-själv. Ett immunsystem som inte kunne skilja mellan skadliga och icke-skadliga ämnen skulle snabbt orsaka allergiska reaktioner mot allt du kommer i kontakt med. Tarmens uppbyggnad och samspel mellan olika celler och proteiner spelar därför en viktig roll för att förhindra uppkomsten av födoämnesallergier.
Den största delen av befolkningen har en livslång tolerans gentemot antigener i livsmedel och gentemot den egna tarmbiotan. (2). Det är därför som vi normalt sett kan äta och dricka utan immunologiska problem, och tarmen i stort sett sköter sig själv utan att vi behöver tänka på det.
Biotan viktig för tarmen
Mycket viktigt för immunsystemet i tarmen är dess biota. (En del använder begreppet "tarmflora", men det är inte riktigt korrekt eftersom det inte handlar om växter, utan om bakterier och i viss mån svampar.)
Minst 17 familjer av bakterier finns i tarmen och dessa innefattar 400-500 olika arter. Bakterier samspelar med livsmedlen vi konsumerar genom att underlätta nedbrytningen av olika sorters kolhydrater och bearbeta produkter från andra organismer i tarmen. Som ett inbyggt skydd verkar det också finnas bakteriereglerade gener hos tarmcellerna (3).
Lactococcus och bifidobacterium kallas mjölksyrabakterier. De anses vara oskadliga och till och med godartade för tarmen och människans hälsa. Det har visat sig att de kan stimulera vårt immunförsvar och öka produktionen av antikroppar mot skadliga mikroorganismer. (4).