Bananodling är en industrijätte med mer än 40 miljarder kronor i årsomsättning. För att få fram stora skördar av fläckfria bananer används tonvis av bekämpningsmedel och som vanligt är det den lilla arbetaren och miljön som får stå tillbaka. Men även vi konsumenter drabbas av bekämpningsmedelsrester.
DN visar trailern för Bananas!, en dokumentärfilm om företagsjätten Doles nicaraguanska bananarbetare och exponeringen för det giftiga bekämpningsmedlet DBPC*, som användes fram till slutet av 1970-talet. Medlet orsakar sterilitet och möjligen cancer och har drabbat ett stort antal arbetare.
Det här är dock inte första gången som Dole figurerar i en giftskandal. Så sent som 2003 sprang en cistern läck på en flygplats i Costa Rica och runt 25 000 liter bekämpningsmedel mot svamp rann ut. Följden blev att allt från fiskar till sköldpaddor och sjökor dog i floden Pacuare och två närliggande sjöar (1).
DN meddelar vidare att ”fruktbolaget Dole har stämt dokumentärfilmaren Fredrik Gertten, producenten Margarete Jangård och bolaget ”WG film””, och att deras film Bananas! kommer att försvaras av en stor amerikansk advokatbyrå.
Jakten på den fullkomliga bananen
Användningen av DBPC* är numera är förbjuden, men andra, också mycket giftiga, kemikalier mot nematoder har ersatt det gamla. I Svenska Naturskyddsföreningens rapport Jakten på den fullkomliga bananen (1), av Tomas Lustigh, uppges att andra sorters bekämpningsmedel förbrukas i stora mängder på bananplantagen. Inte minst används svampmedel mot så kallad svart sigatoka (Mycosphaerella fijensis var. difformis) via flygbesprutning en gång i veckan. Siffror om 50 kg bekämpningsmedel per ha (100*100 m) och år uppges i samma rapport.
Det drabbar dig som konsument
Även om fokus i filmen Bananas! må vara de arbetare som kommer i direkt kontakt med bekämpningsmedel, ligger en oroväckande följdsanning för alla konsumenter i samma påse. Svenska Naturskyddsföreningen i Örebro (2) skriver på sin hemsida att varannan konventionellt odlad banan innehåller spår av bekämpningsmedel. I samma artikel beskrivs också hur bananplantorna besprutas en gång i veckan, stockarna kläds i påsar impregnerade med insektsgift och hur bananerna penslas med ett svampmedel innan de paketeras i kartonger.
Påsarna med insektsgift som bananerna växer i och svampmedlet som penslas på används för att förhindra att bananerna angrips och blir fläckiga, inte minst eftersom majoriteten av konsumenter vill ha fläckfria (prickfria) bananer. Trots det uppges att upp emot 30 procent av skörden kasseras bland annat på grund av skönhetsfel. Kan du tänka dig att köpa bananer som blivit fläckiga?
Bananodlingen i siffror – så mycket bekämpningsmedel används
I Jakten på den fullkomliga bananen (1) beskrivs hur bananer odlas och hur utvecklingen sett ut det senaste decenniet. Enligt denna rapport uppger Dole att man bara använder ”resurshållande metoder i bananodlingen” och att ”bekämpningsmedel bara sprutas när det är nödvändigt, till exempel om ett skadeangrepp riskerar att minska skörden”.
Dock konstaterar man i samma rapport att mängden bekämpningsmedel inom bananodlingen snarare ökar än minskar. Mer än 50 kg bekämpningsmedel per ha används i Costa Rica med upp till 60 flygbesprutningar per år, på odlingar som ändå är miljöcertifierade (inte kravmärkta, min anmärkning). Man jämför med odling i Sverige, där varje ha i genomsnitt besprutas med 0,4 kg bekämpningsmedel per ha och år. Till potatis, som är den mest besprutade jordebruksgrödan i Sverige, används 4,5 kg bekämpningsmedel per ha och år.
Däremot verkar trenden för användningen av ogräsbekämpningsmedel gå åt ett positivt håll, med sex besprutningar per år mot tidigare 12, och några gårdar har övergått till att använda marktäckare istället för att förhindra ogrässpridningen.
Krav-märkta bananer bättre för alla
Inom Krav-märkta (ekologiska) odlingar använder man inte de konventionella bekämpningsmedlen. Det betyder att varken arbetare, miljö eller konsumenter exponeras för de gifter som den konventionella bananodlingen förbrukar tonvis av varje år. Dock är till exempel såpa och kopparlösningar godkända inom det ekologiska jordbruket.
De Krav-märkta bananerna är av olika skäl inte lika ”snygga” som de konventionella – de är prickiga och mindre – och ofta dyrare, men de är bättre för alla ur ett hälsoperspektiv.
Korta fakta om bananer (1)
- Bananplantan är trots sitt palmliknande utseende botaniskt sett en ört – den är alltså mer släkt med kummin och ingefära än med kokospalm
- Svenskar äter i genomsnitt 19 kg bananer per person och år (ungefär 190 st, min anm.)
- Varje år odlas 100 miljoner ton bananer
- Exporten av ekologiskt odlade bananer uppgick år 2002 till 136 000 ton (1% av den totala exporten)
- År 2002 genererade handeln med bananer 42 miljarder kronor
- De fyra största företagen inom bananindustrin är Dole, Chiquita, Fyffes och Noboa
*Bekämpningsmedlet DBCP står för 1,2-dibromo-3-kloropropan (3). Det heter (hette) Nemagón (eller Fumazon) på marknaden. Det användes tidigare mot så kallade nematoder, rundmaskar, som orsakar skador på bananplantor. DBCP är numera förbjudet men har ersatts av andra, också mycket giftiga, kemikalier.